Poker och relationen till pengar

Det är lätt att få en förvriden syn på pengar när du har spelat poker professionellt en tid. Jag skulle gå så långt att säga att det är en av egenskaperna som krävs för att bli riktigt bra på poker. Du spelar inte om pengar, du spelar med pengar. Pengarna vid bordet är ditt redskap, precis som en hammare för en snickare eller en sax för en frisör. Skulle frisören gå runt och vara rädd för att tappa sin dyra sax i golvet (för de som inte vet, frisörsaxar är svindyra och riskerar att bli oanvändbar efter ett fall i golvet) istället för att leverera till kunden skulle frisören ha svårt att göra sitt jobb bra.



En sak som pokern har lärt mig är att skilja pengar som ska användas som arbetsredskap (portfölj kan slarvigt översättas till bankrulle i pokerslang) från pengarna som ska konsumeras privat. Det här är en viktig skiljelinje som i allra högsta grad finns i börsvärlden. För mig är pengarna i portföljen inte pengar, för mig är det ett arbetsredskap. Min filosofi är att pengarna som åker in i portföljen är där för att stanna, åtminstone de närmaste årtiondena. För pokern var det lustigt nog tvärtom. Pengar som åkte ut ur bankrullen skulle aldrig behöva sättas in igen, det var sättet att skilja mellan privatekonomi och arbetsekonomi. Detta sätt att dela upp min ekonomi ger mig ett lugn och en monetär distans. Det är inte pengar, det är ett redskap. Det här redskapet ska jag utefter bästa förmåga använda mig av för att göra framsteg.

En person som ger sig in i pokervärlden med inställningen att göra lätta pengar, gör sällan det. Varför fortsätter de bästa idrottsmännen tävla trots att de är ekonomiskt oberoende många gånger om? De gör det inte för pengarna, de gör något de älskar och är bra på. Jag började spela poker för summor som matbutikerna rundar upp eller ned till hela kronor, jag spelade bokstavligt talat om korvören. Det handlade inte om pengarna, åtminstone inte i första hand. Jag ville spela bra, spela bättre än de andra vid bordet. Pengarna som kom på köpet var givetvis en morot men passionen låg i spelet, inte i pengarna. Mitt mål är inte att tjäna mest pengar på börsen utan mitt mål är att få en bättre förståelse, lära mig mer. Viljan att spela bättre än mina motspelare har inte bytts mot att vilja investera bättre än andra. Viljan ligger snarare i att investera i bra bolag jag tror på, analysera och förvalta. Om jag en dag i framtiden sitter med en större summa pengar än jag kommer kunna göra av med inom en livstid så ser jag mig själv inte vilja sluta investera. Det är inte ett spel om pengar, det är en arena med pengar som redskap.



Hur ser du på börsen? Hur är din relation till pengar?

2 kommentarer:

  1. Hallå och tack för en lovande bloggstart! Är själv ganska ny i investeringsvärlden, men har precis som du ett förflutet som nätpokerspelare (i mitt fall semi-professionell, gjorde det alltid vid sidan av studier). Mitt intresse tog fart i slutet av 2015 och har so far i första hand varit ett passionerat intresse för att lära mig mer. Min erfarenhet från pokervärlden (och för den delen från forskarvärlden, där jag är verksam till vardags) är att det som ger bäst resultat i längden är att hålla fokus på sin egen inlärnings-, besluts- och handlingsprocess snarare än på sina resultat. Parallellerna mellan abc-poker och abc-investeringar tycker jag är slående. En riktigt stor skillnad är dock att det sistnämnda inte kräver samma grind. Gör man det enkelt för sig (index, DCA, rebalancing) så är det närmast att likna vid att konsturera en pokerbot. Sen kan man förstås vara aningen mer aktiv än så - om inte annat för att det är roligt och motiverar till ökat sparande (happiness-EV är inte att förakta!). Ser fram emot att följa med på din resa! Lycka till!
    /DR

    SvaraRadera
  2. Hallå och tack för en kommentar som fick med att le genom hela läsningen, många pokerreferenser som gör mig nostalgisk.

    Jag kan bara instämma helt och hållet angående att bästa resultat sällan beror på ren resultatfokusering. Tror även att vägen dit blir mycket roligare om fokus istället ligger på de övriga punkter du nämner, happiness-EV (Expected Value, för de som inte har spelat timmar av poker eller grottat ned sig i statistik) är nöten!

    Jag måste säga att abc-poker var den spelstil som fungerade bäst för mig, den spelstil som gjorde mig vinnande. Den som tittar närmare på min portfölj ser också att jag verkar dra mig åt abc-investeringar också. Känner för att knåpa ihop ett inlägg på ämnet, det kommer i sinom tid. Mycket ämnen som bubblar såhär i uppstarten.

    Lycka till med investeringarna, forskningen och den eventuella pokern om suget kommer smygandes. Ser fram emot fler härligt pokerrefererande kommentarer!

    SvaraRadera